Låtskrivandet

Mitt låtskrivande speglar ofta mitt inre liv. I princip alla låtar har spontant kommit till mig när jag suttit och spelat på gitarren. Ofta i en typ av meditativt tillstånd, där tiden inte existerar, där jag öppnar upp och låter musiken komma till mig.

Efter den första meditativa delen, så jobbar jag med låtarna. Vrider o vänder på dem. Blir mer och mer medveten om vad de försöker säga. Ändrar i melodier och text för att hitta essensen. Ibland har låten fått en helt ny mening. Ibland har jag vridit o vänt och till slut upptäckt att det var bra från början.

Mycket slängs på vägen. Jag vill känna att det jag ger ut är något som kan ge lyssnaren något.

Bakgrund

När jag var 19 lyssnade jag på en skiva med Cornelis Vreewijk. Jag var fascinerad av hans värld av låtar och fick upp ögonen för sånger som uttrycksmedel. Ett halvår senare hade jag köpt min första gitarr. Redan efter mina första ackord började jag skriva egna låtar. Det var en speciell känsla att kunna uttrycka sig genom musik. Det strömmade tankar och känslor ur mig som jag knappt var medveten om att jag hade.

Artister som berört mig genom åren: Laleh, Cat Stevens, Mikael Wiehe, Björn Afzelius, Richie Havens, Leonard Cohen, John Denver, Nick Drake, Bob Dylan.

Tidigare spelade jag i och skrev sånger till malmöbandet Lekande Barn. Låtarna går fortfarande att lyssna på www.lekandebarn.se, bland annat “Låten om Malmö” och “Pengaman”. (“Pengaman” var signaturmelodi till Radioprogrammet Farfars Tallrik i P2.)